Att vara eller icke vara. På höststämman den 17 oktober ställs Svensk Galopps fullmäktigeledamöter inför ett stort beslut: huruvida en del av svensk galoppsport ska läggas ner. Det är hindersporten och då framförallt steeplechasesporten som – än en gång – är hotad.
Det är många som har reagerat över avsaknaden av hinderbanor på ritningarna för den nya galoppbanan Bro Park, och frågan har lyfts otaliga gånger. Trots stora protester från landets hinderentusiaster har Svensk Galopps styrelse varit tydliga med att de vill att både häck- och steeplechase ska ridas över flyttbara hinder på den vanliga gräsbanan. Efter insikten att det är varken praktiskt eller ekonomiskt genomförbart att rida steeplechase på det viset, har de nu ändrat inriktning. I styrelsens senaste proposition till fullmäktigeledamöterna föreslås istället en nedläggning av steeplechasesporten med i princip omedelbar verkan, och att häcklöpningar fortsättningsvis ska ridas utvändigt på gräsbanan.
Med bara några månader kvar tills att den nya banan ska invigas är detta nu förslaget som fullmäktigeledamöterna ska ta ställning till på lördag. Alternativet är separata hinderbanor för häcklöpningar och steeplechase på innerplan.
Föga förvånande möter styrelsens proposition stort motstånd från de aktiva. Amatörryttarklubben, föreningen Skandinavisk Hindersport och nybildade Strömsholms Galoppsällskap som på knappt två veckor har fått över 400 medlemmar, har alla inkommit med skrivelser. Där argumenterar de för steeplechasesportens fortsatta existens och separata hinderbanor på innerplan.
”Oftast är det steeplechase som är målet”
Svensk Galopps styrelse är tydliga med att de vill se steeplechasesporten läggas ner. På onsdagen kom ett förtydligande till propositionen, där det framhävdes att en nedläggning av steeplechase är ”vad som är mest rationellt och utvecklingsfrämjande för hindersporten och galoppsporten i stort”. Styrelsen menar att man på så vis kan ge utrymme för att utveckla hindersporten – genom att enbart fokusera på häckloppen.
Föreningen Skandinavisk Hindersports ordförande K-B Wirenstål får inte denna ekvation att gå ihop.
”Ska det vara möjligt att utveckla hindersporten så måste det naturligtvis finnas löpningar för båda disciplinerna. Oftast är det steeplechase som är målet, även om det är naturligt att börja med de mindre hindren i häcklöpningar. Inget går upp mot en välhoppande steepler” säger Wirenstål till GalopSport.
Dagen efter fullmäktigemötet, den 18 oktober, rids de två sista hinderlöpningarna på Täby Galopp. St Eriks Pris, som för övrigt är Sveriges äldsta galopplöpning, blir kanske det allra sista steeplechaseloppet i Stockholm – eller i hela Sverige, om även förslaget att göra Svenskt Grand National till en häcklöpning blir verklighet.
Wirenstål uttrycker oro för att frågan behandlas med sådan nonchalans.
”Stockholm har tre steeplechaselöpningar som har ridits sedan 1800-talet på alla våra tre banor Lindarängen, Ulriksdal och Täby. Sådana anrika löpningar lägger man inte ner utan vidare… Vad ska man då ge sig på härnäst?”
Ett ständigt nedläggningshot
Nedläggningshotet mot hindersporten har varit en ständig följetong genom åren och dess framtid har utretts åtskilliga gånger, senast 2011. Då rekommenderade utredningsgruppen att hindersporten bör leva vidare, att den måste få goda förutsättningar för att utvecklas, och att separata hinderbanor bör byggas på den nya huvudstadsbanan.
De goda förutsättningarna för utveckling har dock uteblivit, menar Wirenstål, i och med att hindersportens framtid har fortsatt att vara osäker och ingen långsiktig strategi för dess fortlevnad har funnits. Styrelsen framhäver att det under år 2014 endast var 22 hästar som tävlade i steeplechaselöpningar i Sverige, vilket de anser inte gör det försvarbart att fortsätta satsa på disciplinen. Wirenstål påpekar dock att det är beundransvärt att det fortfarande finns de som satsar på steeplechasesporten, trots att dess framtid varit så oviss.
Ett liknande resonemang framfördes av Dennis Persson i en intervju med GalopSport i augusti, där han framhävde att det finns en god investeringsvilja hos hästägare, men att det ständiga hotet mot sporten gör det svårt att ta långsiktiga beslut.
Att hindersportens potential inte tagits tillvara på tillräckligt är något som också lyfts av Amalia Thorstensson, som för några år sedan gjorde en studie om svensk hindersport ur ett marknadsföringsperspektiv. I den konstaterade hon att marknadsföringen av hindersporten i princip är obefintlig och noterar att det inte finns någon strategi för att öka intresset för hindersporten, trots att det finns stor potential att stärka sporten och öka intresset för den hos allmänheten.
”Det handlar om prioritering av resurser”
I propositionen argumenterar styrelsen för att det är bättre att lägga de resurser som finns på andra saker som behöver prioriteras, så som träningsbanor och belysning.
K-B Wirenstål är besviken över att man ställer kostnaden för hinderbanor mot andra faciliteter på den nya banan, och menar att man genom detta försöker tvinga fullmäktigeledamöterna att ”göra ett omöjligt val”.
Kostnaden för att bygga hinderbanor (ca fem miljoner kronor) ses som liten i den totala kostnaden för Bro Park, inte minst i jämförelse med att styrelsens första förslag om hinderbanor på Göteborg skulle gå på betydligt mer än så. Och oavsett om hinderbanor byggs eller inte så måste ändå banans innerplan göras i ordning och underhållas, skriver Amatörryttarklubben, vilket innebär att merkostnaden för att bygga hinderbanor i själva verket är mycket liten.
Svensk Galopps styrelseledamot Lars Nordström försvarar detta med att det inte bara handlar om kostnader för att anlägga hinderbanorna, även om detta är vad styrelsen fokuserar på i sin proposition, utan också de löpande kostnaderna.
”Det finns andra jämförelser också. Dels prispengar, men även andra faktorer. Vi vill även fokusera på spelet och våra framtida utdelningar från ATG. Hur säkerställer vi vår löpande försörjning? Visserligen kommer vi få en mängd pengar från försäljningen av Täby, men det finns fortfarande många osäkerhetsfaktorer i vår omvärld som vi behöver väga in och ta ställning till” säger Nordström till GalopSport, och fortsätter:
”Det handlar om prioritering av resurser, och att fokusera dem där vi bedömer de gör bäst nytta. Vi måste konstatera att steeplechase är en väldigt liten del av galoppsporten”.
K-B Wirenstål för Skandinavisk Hindersport hävdar också att olika faktorer måste tas i beaktande – och till detta räknar han även publikintresse.
”Oavsett hur spelet är i hinderloppen så handlar det inte bara om det, utan det gäller att få folk att komma till banan. Årets största publikdag, med betalande publik, för svensk galoppsport är Strömsholmsdagen med steeplechasen Grand National som det stora dragplåstret.”
Resurskrävande med häcklöpningar på gräsbanan
Beslutet om separata hinderbanor handlar inte bara om steeplechasesporten. Även häcklöpningarna skulle gynnas av en separat bana på innerplan menar Amatörryttarklubben som i sin skrivelse lyfter problemen med att rida häcklöpningar på den ordinarie gräsbanan. Det är exempelvis resurskrävande att flytta hinder och infångare före och efter loppen, och banan måste stakas ut.
Amatörryttarklubben med ordförande Hans Engblom i spetsen poängterar också att en bana för hinderbruk bör vara mjukare än en bana för slätlopp. Det är framförallt en säkerhetsfråga. I hindersportutredningen från 2011 konstateras att en viktig förutsättning för en säker hindersport är att banan bevattnas tillräckligt så att den aldrig blir hårdare än ”god”, då ett hårt underlag ökar risken för skador.
”Vi måste se det från ett helhetsperspektiv”
Diskussionerna kring konsekvenserna av en nedläggning av svensk steeplechase har också handlat om tävlingarna på Strömsholm som riskerar att förlora intresset från både publik, volontärer och media utan sitt stora dragplåster Svenskt Grand National.
En annan faktor som har diskuterats är huruvida galoppsporten har råd att riskera förlora de aktiva som har hindersporten som sitt stora intresse. Visst finns det risker med att lägga ner en disciplin av sporten, det inser också styrelsen:
”Alla förändringar medför risk. Det finns en risk att vi förlorar tränare, ägare och hästar.” konstaterar Nordström. ”Men vi behöver se det från ett helhetsperspektiv. Vi ser att en satsning på slätsporten och hinder över häck ger bättre förutsättningar för att utveckla galoppsporten.”
Beslutet om hinderbanor på Bro Park och steeplechasesportens framtid och tas lördagen den 17 oktober. Då är det upp till Svensk Galopps 35 fullmäktigerepresentanter att avgöra vad de anser vara bäst för sporten.
