I Danmark har det diskuterats om man på kommande åringsauktioner – vare sig dessa sker i samskandinavisk regi eller ej – skall tillåta att importer deltar.
Låt mig då börja med att konstatera att en av EU’s grundregler är fri rörlighet för varor och tjänster. Från detta finns ett enda undantag som gäller hästar och det är Rådets direktiv 90/428/EEC från 26 juni 1990. Den tillåter att 20 % av utgående prispengar får förbehållas stöd för inhemsk avel.
Därutöver är all form av diskriminering inom EU otillåtet. Att föreskriva att enbart svensk- eller skandinaviskuppfödda åringar får förekomma på de svenska och danska åringsauktionerna är ett uppenbart handelshinder som strider mot EU-rätten. Och någon tvekan om att det är så torde inte råda.
Bryter man mot detta genom att utestänga hästar uppfödda i andra EU-länder gäller i Sverige att man antingen kan anmäla detta till Kommerskollegium eller till Konkurrensverket.
Ett utestängande torde då följa den svenska konkurrenslagen – identisk med EU’s modellag – innebärande bl.a. risk för konkurrensskadeavgifter. Dessa kan uppgå till tio % av omsättningen. Dessutom kan vitesföreläggande och andra kraftåtgärder vidtas. Danmark har säkerligen motsvarande regler.
Det är dags att även galoppsporten inser att vi lever i ett öppet EU och att man anpassar sig till regelsystemet och inte sätter sig över det. Det har Svensk Galopp gjort tillräckligt länge när man fuskat med 20-procentregeln.
Svenska Avelsföreningen för varmblodiga hästar har försökt kringgå regeln genom att “öppna” reglerna för icke-svenska, men har sen stängt dem genom att kräva att hästen ägs av en svensk. I en färsk artikel i International Sports Law Journal underkänns detta ( E Herlin-Karnell, EU sports law and the equestrian world ).
Jag säger som frihetshjälten i kampen mot danskarna, kung Gustav Vasa – Rätten och packen Eder härefter.
Brottby den 9 april 2013
Mats Müllern
